Vanliga frågor

Försvinner renrasigheten i och med raskorsningen?

Nej. I den första generationen (F1) är det fråga om avkommor från två hundar av olika raser. Efter det görs kombinationerna tillbaka till ursprungsrasen, då man efter flera generationer kan börja tala om renrasiga individer.

I korsningsprojekten strävar man alltid efter att vårda och bevara ursprungsrasens goda egenskaper och minska till exempel på hälso- och lynnesfel. Målet är också att återställa utseendet och pälsens längd så att den motsvarar rasstandarden för den ursprungliga rasen med hänsyn till hundarnas välmående. Syftet är att förändra de överdrivna dragen mot ett sundare håll.

Korsar man alla hundraser?

Nej. Raskorsning är en sista utväg när rasen har hamnat i en situation där traditionell avel inte längre hjälper rasens hälsa eller begränsade genpool.

Majoriteten av hundraserna har inte sådana problem som borde lösas med hjälp av raskorsningar. 

Vad händer med rasens utseende i och med raskorsningen?

Utseendet är aldrig grunden eller målet för ett raskorsningsprojekt, även om utseendet hos raskorsningsavkommorna kan ändras tillfälligt. Hos vissa raser hör ett förändrat utseende till målet, särskilt om det ursprungliga utseendet orsakar problem med välmåendet.

Det har dock visat sig att utseendet är en av de enklaste egenskaperna att ändra genom avel. Redan efter två, senast efter tre generationer kan utseendet vara lika som ursprungsrasens, om man så vill.

Hur registreras en raskorsningsvalp i Finska Kennelklubben?

Raskorsningsvalparna registreras alltid till ursprungsrasen, och efter den första korsningen korsas hundarna alltid tillbaka till ursprungsrasen.

Raskorsningskullarna registreras under de första tre generationerna i Kennelklubbens raskorsningsregister, ett register utanför den internationella kennelfederationen FCI. Hundar som har anmälts till raskorsningsregistret kan delta i tävlingar och utställningar på nationell nivå, men kan inte tävla om titlar på internationell nivå.

Från och med den femte generationen kan korsningshundarna registreras i Kennelklubbens stamboksregister (FI). Raskorsningshundars stamtavlor finns i Kennelförbundets avelsdatabas.

Vad är en öppen eller stängd rasbok?

Många raser hade förr öppna rasböcker, det vill säga stamböcker för rasen. Genom dem kunde man mönstra in oregistrerade individer från en så kallad lantstam, som i sin tur bevarade en tillräcklig genetisk variation inom rasen.

Nuförtiden är nästan alla rasers rasböcker stängda, vilket kan ha svåra följder för raser med ett litet antal individer.

I Finland finns det några hundraser som har öppna rasböcker, till exempel finsk lapphund och lapsk vallhund. Till dessa raser kan man under vissa villkor mönstra in hundar vars föräldrar inte är registrerade rashundar. Detta ökar mångfalden inom rasen. De inmönstrade hundarna registreras alltid först i ett specialregister (ER) och från och med den fjärde generationen i det normala stamboksregistret (FI).

Vad anser man om raskorsningar i Europa?

Raskorsningar förutsätter internationellt samarbete. Finland försöker fungera som en vägvisare internationellt. Finlands alla raskorsningsprojekt har samtidigt varit både praktiska och vetenskapliga.

De andra kennelförbunden inom Norden är också positivt inställda till planmässiga korsningsprojekt. Med raskorsningsprojekt har man lyckats rädda raser och för närvarande pågår flera olika korsningsprojekt.

Å andra sidan försvarar många europeiska kennelförbund en traditionell syn på att raser ska bevaras helt rena, och förståelsen för möjligheterna med raskorsningar har inte ännu nått ut till alla.

Finns det risker med raskorsningar?

Ja. Även om man i raskorsningsprojekt i huvudsak fått positiva resultat för rasen, kan ingen säga på förhand hur korsningen kommer att fungera.

Det är alltid möjligt att rasen som korsas får nya sjukdomar eller icke önskvärda egenskaper från den andra rasen. Därför planeras och följs korsningsprojekten upp omsorgsfullt, de följs upp noga och avbryts om projektet verkar orsaka rasen som korsas mer skador än nytta.

Mer information om raskorsningar:

Roturisteytykset koiranjalostuksen apuna-video (på finska)

Rasförbud inte den bästa vägen för att främja hundars hälsa och välmående