Vad innebär avelsstrategin för din ras?

Avelsstrategin består av tio huvudmålsättningar samt åtgärder i anslutning till dessa. Kennelklubbens fullmäktige, som består av specialklubbar, har förpliktat sig att följa avelsstrategin då beslutet om avelsstrategins ikraftträdande har fattats. Den allmänna avelsstrategin gäller alla hundraser och binder alla Kennelklubbens medlemmar och personer som är med i klubbens verksamhet. Rasspecifika prioriteringar och mål definieras i rasspecifika avelsstrategier.

Den första allmänna avelsstrategin gällde under tiden 1.1.2012–31.12.2017.

Avelsstrategin tar hänsyn till den gällande djurskyddslagen, djurskyddsförordningen som kompletterar lagen samt Europarådets resolution om avel av sällskapsdjur. Avelsstrategin står i harmoni med Kennelklubbens allmänna regler och instruktioner samt regler som styr avel.

De huvudsakliga målsättningarna i Kennelklubbens allmänna avelsstrategi är:

1.   För att de ärftliga egenskaperna ska utvecklas i positiv riktning har de individer som används i avel egenskaper som är bättre än genomsnittet för rasen.
2.   En lämplig avelshund ska vara rastypisk både exteriört och till karaktären; den får inte ha fel eller skadliga egenskaper som är till förfång i det vardagliga livet.
3.   En hund som används i avel ska ha goda nerver och vara till sin temperament sådan att den klarar av vardagliga situationer. På så vis blir sannolikheten för att hunden ska överföra karaktärsegenskaper som gör det vardagliga livet besvärligt och försämrar välbefinnandet så liten som möjligt.
4.   Spridning av allvarliga fel och sjukdomar som inverkar på hundens välbefinnande ska förhindras. Endast kliniskt friska hundar kan användas i avel då det är fråga om sjukdomar som orsakar smärtor eller olägenhet eller annars begränsar hundens normala, arttypiska liv.
5.   Till avel används endast hundar som kan fortplanta sig på naturlig väg och som kan ta hand om sina valpar.
6.   I avel används hundar vilkas förfäder är så långlivade som möjligt. En hunds livslängd ska inte i onödan förlängas på bekostnad av dess hälsa och välbefinnande.
7.   Vid avel tryggas den ärftliga diversiteten för varje ras. Olika individer i rasens population används mångsidigt i avel.
8.   Kennelklubben stödjer och organiserar verksamhet som ökar kännedomen om hundars arvsmassa, hälsa och sjukdomar.
9.   Samarbetet med veterinärer och forskare intensifieras. Även veterinärerna stödjer med sin verksamhet avelsstrategins principer och målsättningar.
10.   Kennelklubben medverkar genom Nordiska Kennelunionen och FCI i den internationella gemenskapen för ökning av kunskaperna och färdigheterna inom hundavel. I den internationella gemenskapen är huvudprincipen alltid att hundarnas hälsa och välmående prioriteras.