MH – Mentalbeskrivning Hund

Vad är en MH-mentalbeskrivning?

Syftet med MH-beskrivningen är att samla in material om hundens beteende i situationer som fastställs i beskrivningsinstruktionen. Genom att kombinera beskrivningsresultaten enligt ras får man information om den rastypiska mentaliteten. MH-mentalbeskrivningen för en enskild hund beskriver då hundens egenskaper både som individ och i förhållande till rasens typiska och ideala MH-mentalbeskrivning.

I MH-mentalbeskrivningen genomgår hunden tio olika moment, vid vilka hundens 31 olika beteendereaktioner beskrivs. Under MH-mentalbeskrivningen observerar två beskrivare hundens egenskaper, såsom lekfullhet, rädsla, jaktinstinkt och socialitet. Varje stimulanssituation inleds på samma sätt för varje hund. Om hunden uppvisar lite intresse eller inget intresse alls, varken ändras momentet eller görs intressantare för att aktivera hunden. Behandlingen av hunden och stimulanssituationerna är lika intensiva och ordnas på samma sätt för varje hund. Momenten avslutas så att det inte utgör en ny stimulans för hunden. Tiden spelar en stor roll för hundens återhämtning och därför utförs de olika åtgärderna med vissa intervall.

Hunden ges tillräckligt med tid att återhämta sig mellan moment. Vissa hundar klarar av situationerna snabbt. Om hunden tvivlar fortsätter man bekanta hunden med situationen. Med skygga hundar kan man vara tvungen att överskrida tidsgränserna.

Vilka raser har rätt att delta?

Renrasiga hundar som registrerats hos Kennelklubben eller i ett hundregister som godkänts av Kennelklubben och vars ålder är minst 18 månader har rätt att delta. Hanar med testikelfel får delta i beskrivningen.

Information om att anmäla sig till MH-mentalbeskrivningar som ordnas på olika håll i Finland finns i Kennelklubbens Eventkalender och i provkalendern på Palveluskoiraliittos webbplats (på finska).

Idealprofil för MH-beskrivning

Hundens olika reaktioner i MH-beskrivningens olika delmoment poängsätts så att en kraftigare reaktion leder i huvudsak till högre poäng. En rasspecifik idealprofil hjälper att förstå hur de olika punkterna i skalan passar just den aktuella rasen. Idealprofilen formas så att för varje delmoment ges utöver MH-poängen också koden I (ideal), N (godtagbar/neutral), E (oönskad) eller H (underkänd). Koden anger alltså om hundens egenskap eller sätt att handla i situationen är ideal, godtagbar, oönskad eller underkänd för den aktuella rasen. Till exempel, av en grosser schweizer sennenhund önskas högre aktivitet (idealet på skalan 3–4) i delmoment lek 1 än av en barbet (idealet på skalan 2–3).

Godtagbar innebär att resultatet, i förhållande till helheten, är fortfarande dugligt för en avelshund. Avsikten med alla oönskade och diskvalificerande egenskaper är nödvändigtvis inte att utesluta hunden från avel, men egenskaperna bör beaktas vid planering av avelskombinationer. Diskvalificerande egenskaper är åtminstone bl.a. kraftiga rädslor och aggressioner. 

Specialklubben eller en rasförening eller -klubb som fått fullmakt av specialklubben utarbetar ett förslag till rasens idealprofil. Fastställandet av idealprofilen sker oftast allra smidigast med hjälp av en eller flera MH-beskrivare som känner väl den aktuella rasen. Förslaget kan även utarbetas till exempel av avelskommittén eller någon annan aktör som är väl insatt i rasens beteende och mentalitet. Arbetsgruppen för avel på beteende ansvarar för godkännandet av profiler på Kennelklubben och hjälper vid behov med framtagningen av dessa. Du kan be om att få en färdig excel-mall för idealprofilen genom att kontakta jalostusposti@kennelliitto.fi En färdig idealprofil bifogas till rasens rasspecifika avelsstrategi (JTO).

Tolkning av MH-mentalbeskrivningens moment

1. Kontakt (1a, 1b, 1c)

I hälsningsskedet för kontakt (1a) beskrivs hundens förmåga att ta kontakt och besvara kontakt från främmande människor. I samarbetsskedet (1b) bedöms huruvida hunden följer testledaren och hur. I hanteringsskedet (1c) beskrivs huruvida hunden låter sig hanteras och på vilket sätt den beter sig i hanteringsskedet.

2. Lek 1 (2a, 2b, 2c)

I leken beskrivs hundens förmåga att leka med föremål och villigheten att ha dragkamp med testledaren. Lekvilligheten (2a) beskriver om hunden leker, om den är ivrig och aktiv. Gripande (2b) beskriver om hunden griper tag i föremål och hur. Momenten för lekvillighet och gripande genomförs två gånger och den aktivare beskrivs på blanketten. Vid gripande och kampvilja (2c, dragkamp med testledaren) bedöms huruvida hunden griper tag i föremål och om hur den kämpar om det.

3. Jakt (3b, 3a, 3b)

Vid jakt strävar man efter att utreda hundens villighet att förfölja (3a) ett rörligt föremål (byte) och gripa det (3b). Situationen genomförs två gånger, varav båda beskrivs på blanketten.

4. Aktivitet

Hundens reaktioner under en situation som varar tre minuter och där ledaren är helt passiv beskrivs. I detta moment är det möjligt att få tecken om hundens nervkonstitution.

5. Avståndslek (5a, 5b, 5c, 5d, 5e)

I avståndsleken beskrivs hundens förmåga att samarbeta med en främmande människa på avstånd från föraren. Man beskriver huruvida hunden intresserar sig för en främmande person som verkar lite obestämd, men som senare lockar till lek. Denna lek visar om hunden är intresserad av figuranten och på vilket sätt (5a). I hot-/aggressionsmomentet (5b) bedöms huruvida hunden uppvisar hotande miner gentemot den främmande personen. Nyfikenhet (5c) beskriver huruvida hunden närmar sig figuranten och hur. Leklust (5d) beskriver huruvida hunden uppvisar leklust, griper föremålet och drar. Samarbetet (5e) visar hur aktiv hunden är med figuranten.

6. Överraskning (6a, 6b, 6c, 6d, 6e)

Vid överraskning (med overall) beskrivs hundens förmåga att agera i överraskande situationer. I momentet om rädsla (6a) beskrivs huruvida hunden stannar upp, viker av eller flyr. I hot-/aggressionsmomentet (6b) bedöms huruvida hunden uppvisar hotande miner eller angriper. Nyfikenhet (6c) mäter i vilket skede hunden går till overallen. I momentet för kvarstående rädsla (6d) bedöms huruvida det förekommer variation eller avvikelser i hundens rörelsehastighet och på motsvarande sätt i momentet om kvarstående intresse (6e) huruvida hunden visar intresse gentemot overallen.

7. Ljudkänslighet (7a, 7b, 7c, 7d)

Ljudkänslighet beskriver hundens reaktion vid överraskande ljud. I momentet om rädsla (7a) beskrivs hur hunden agerar när den hör ett ljud – stannar den upp, viker av eller flyr. I nyfikenhetsmomentet (7b) beskrivs huruvida hunden går till ljudanordningen och i vilket skede. I momentet för kvarstående rädsla (7c) bedöms huruvida det förekommer variation eller avvikelser i hundens rörelsehastighet och på motsvarande sätt i momentet om kvarstående intresse (7d) huruvida hunden visar intresse gentemot ljudanordningen och vilken av ljudanordningarna.

8. Spöken (8a, 8b, 8c, 8d, 8e)

Spöken beskriver hundens reaktion inför hotfulla rörliga, ur hundens synvinkel okända föremål som långsamt närmar sig. I det andra spökmomentet närmar sig i tur och ordning två vitklädda spöken hunden på ett avstånd på 25 meter från varandra och 20 meter från hunden. När spökena är cirka 4 meter från hunden (om hunden är framför eller på sidan av föraren) eller föraren (om hunden är bakom föraren) stannar de upp och svänger runt och sänker samtidigt händerna så att hunden inte kan se händerna. Föraren släpper i detta skede taget om hunden. Hunden ges vid behov stöd så att föraren närmar sig ett spöke enligt anvisningarna och slutligen klär man av spökets huva så att hunden ser att huvan gömmer en människa. I hot-/aggressionsmomentet (8a) bedöms huruvida hunden uppvisar hotande miner. Uppmärksamhet (8b) beskriver hur hunden iakttar spökena. I momentet om rädsla (8c) bedöms huruvida hunden är rädd och stannar på ställe. Nyfikenhet (8d) beskriver hur och när hunden gåt till spöket och inspekterar det. I kontaktmomentet (8e) beskrivs hur hunden tar kontakt med spöket.

9. Lek 2 (9a, 9b)

I detta moment beskrivs hundens förmåga att leka med föremål och dess reaktioner jämförs för att se om de förändrats sedan de första lekarna. Att reaktionerna förändrats kan vittna om att hunden inte har återhämtat sig ordentligt från de olika momenten eller hunden kan ha haft mycket roligt bland allt det spännande som skett. Den andra leken är samma som den första med den skillnaden att den endast genomförs en gång och omfattar inte längre en dragkamp mellan hunden och testledaren.

10. Skott

Det är alltid föraren som avgör när skotten avfyras. Vid skott beskrivs hundens reaktioner i samband med skott, hur den beter sig när den hör skott. Hundens reaktioner beskrivs som såväl aktiva (hunden leker eller springer) som passiva. I detta moment kan man använda hundens egen leksak. Bedömningen av hundens beteende vid skottlossning beskriver hundens reaktion, inte hundens rädsla – endast värde 5 beskriver det.

Respons till hundens förare

När beskrivningen är över ges hundens förare utöver en skriftligt ifylld blankett även muntlig respons om hur hunden reagerat i de olika momenten. Sammanfattningsvis ges iakttagelser av hundens socialitet, nyfikenhet, rädsla, kvarstående rädsla, lekfullhet (i början/slutet), hur hunden griper föremål och hur hunden reagerar på skott. Resultatet sparas i Avelsdatasystem.

Mer information av MH-mentalbeskrivning och instruktioner till arrangörer på Palveluskoiraliittos webbplats (på finska).