Finska Kennelklubbens sju målsättningar för den kommande regeringsperioden främjar människans ansvar för välbefinnandet av djur och miljö, förbättrar regional jämlikhet samt ökar den allmänna tryggheten.
Finska Kennelklubben representerar 146 000 hundägare, hunduppfödare och hundvänner samt över 2000 hundföreningar. Ett stort antal finländare berörs direkt eller indirekt av vår verksamhet. Suomen Kennelliitto – Finska Kennelklubben ry lägger fram förslag till sju åtgärder att förverkligas av den kommande regeringen. Dessa åtgärder främjar människans ansvar för välbefinnandet av djur och miljö, förbättrar regional jämlikhet samt ökar den allmänna tryggheten.
Enligt Statistikcentralens konsumtionsundersökning från år 2016 finns det ca 700 000 hundar I Finland. Av dessa hundar är ca 530 000 registrerade i Finska Kennelklubben. I regeringens proposition med förslag till lag om djurs välbefinnande, som för närvarande behandlas av riksdagen, anges att avsikten är att id-märkning och registrering av hundar ska ingå i djuridentifieringslagstiftningen. Väsentligt är att detta förverkligas snarast möjligt, eftersom lagstadgad id-märkning och registrering skulle främja djurens välbefinnande övergripande och öka den allmänna tryggheten.
Tillsammans bildar ett mikrochip och hundens uppgifter i ett officiellt ägarregister så gott som en personbeteckning för hunden, eftersom de binder samman hundens och ägarens – om förverkligad rätt, även försäljarens – uppgifter. På så vis kan t.ex. en bortsprungen hund i bästa fall hitta tillbaka till sin ägare redan när den upphittas. Identifiering av hundar och ägare är dessutom av grundläggande betydelse för förebyggandet av ansvarslös hundskaffande och -hållning samt hundattacker.
Lagstadgad id-märkning och registrering skulle möjliggöra skapandet av en helhetsbild av hundpopulationen i Finland, dess ursprung och hälsoläge. På så vis kunde man även övervaka uppfödning av blandrashundar och välbefinnandet av hundar som importerats från utlandet. Lagstadgad id-märkning och ett enhetligt register skulle ge myndigheter effektivare verktyg för ingripande i risker och problem som orsakas av valpfabriker samt gränsöverskridande laglig och olaglig handel med hundar. Förutom allvarlig försummelse av djurens välbefinnande är det fråga om storskalig organiserad brottslighet samt ett hot om att djursjukdomar och zoonoser sprids.
Finska Kennelklubben registrerar årligen 46 000–48 000 hundar. Alla dessa hundar är id-märkta. Kennelklubben har över 500 utbildade id-märkare i hela landet. Vi kommer att ta i bruk mikrochips med landskod som har en avgörande roll för fastställandet av hundens ursprungsland och standardiseringen av id-märkning. Uppskattningsvis ca 20–25 procent av alla hundar i Finland faller utanför id-märkning.
Kennelklubben har färdigheter att samla id-märknings- och ägaruppgifter även av dessa hundar via en webb- eller mobilapplikation. Hundägaren identifierar sig i registreringssystemet med sina personliga bankkoder. I Kennelklubbens register finns redan över 16 000 blandrashundar och hundar som importerats från utlandet. Insamling av data och överföringen av dessa till myndighetsregister är kostnadseffektivt, tryggt och enkelt. Finska Kennelklubbens hundregister och förbundets kunskaper borde utnyttjas vid grundandet av myndighetsregistret.
Forskningsresultat som visar att hunden har en positiv effekt på människans hälsa och välbefinnande har under de senaste åren ökat betydligt i antal. Hunden minskar stress, sänker blodtrycket och medför regelbunden friluftsliv och motion till vardagen. En hund lindrar dessutom ensamhet och medför flera sociala kontakter. Dessa faktorer är av stor betydelse då antalet ensamboende ökar och befolkningen åldras.
Hundratusentals finländare är med i hundsportverksamheten. Olika hobbyer, så som prov och tävlingar som arrangeras av Finska Kennelklubben och dess medlemsföreningar, möjliggör tillfredsställandet av hundens arttypiska och rasspecifika beteendebehov och skapar viktiga gemenskap för människor. Anordnande av fritidsverksamhet bör inte försvåras med alltför byråkratiska eller dyra krav som ställs på arrangemang.
Hundsporter främjar hundens anpassning till samhället och hundägarens ansvar över djurets välbefinnande. I finansieringen för främjande av hälsa och välbefinnande i kommuner borde därför beaktas att det i varje kommun också bör finnas inomhuslokaler för utövande av hundsport. Ordentliga områden och lokaler för hundsport är dessutom en attraktiv faktor ur näringsverksamhetsperspektiv, och om förutsättningarna för dessa borde värnas om i samma utsträckning som för t.ex. skidspår eller idrottshallar.
Då antalet hundar har ökat och befolkningen koncentreras mer och mer till tillväxtcentrum, är det ännu viktigare att planläggningen och andra lösningar som berör livsmiljön stödjer det harmoniska samlevnaden hundar och hundägare samt övriga människor, djur och miljön emellan. Det måste också ses till att det i tätt bebodda områden finns tillräckligt många grön- och friluftsområden, hundrastgårdar och -parker som är lämpliga för rastning.
Hunduppfödning i Finland har i regel traditionellt varit småskalig hemuppfödning. De ca 12 000 hunduppfödare som verkar under Finska Kennelklubben har förbundit sig att främja uppfödning av friska hundar med god mentalitet, som till sina bruksanlag, uppbyggnad och exteriör är typiska för sin ras. Under de senaste fem åren har nästan 2 700 uppfödare tagit bara en valpkull per år.
Avsikten är att lagen om djurs välbefinnande specificeras ytterligare genom förordningar. Bland de första av dessa är förordningen som gäller avel. Ansvarsfull avel har en central betydelse för hundens hälsa och välbefinnande. Genom avel har man lyckats minska förekomsten av flera sjukdomar och defekter hos olika raser. Samtidigt bör man trygga rasernas genetiska mångfald.
På så vis kan vi också trygga framtiden för våra inhemska raser; finska spetsen, finska stövaren, karelska björnhunden, finska lapphunden samt lapska vallhunden. Beslutsfattandet som gäller hundar måste utgå från den bästa sakkunskapen och i beredningen bör Finska Kennelklubbens höras.
Att stödja uppfödningsarbetet genom lagstiftningen möjliggör uppföljandet av hundpopulationens hälsa och mentala egenskaper. Dessa är förutsättningar för hundens välbefinnande och anpassning till samhället. För myndigheter måste dessutom garanteras tillräckliga resurser, då t.ex. övervakningen av djurhållningsförbud inte för närvarande förverkligas i tillräcklig utsträckning.
Skaffande av hund innebär i bästa fallet en förpliktelse på 10–15 år. Olika internationella plattformar för e-handel möjliggör impulsköp av hundar. På så vis kan en hund, som är okänd till sin bakgrund, hälsostatus, mentalitet och beteende, hamna till en människa som inte nödvändigtvis har förutsättningar att ta hand om hundens välbefinnande.
Med valpfabriker och illegal hundhandel avses gränsöverskridande brottslighet som enligt länsveterinärer och polisen ofta är förknippad med bland annat ekonomisk brottslighet. Med en valpfabrikant avses en person vars enda målsättning med hundar är att uppnå ekonomisk vinst, och som inte är intresserad av hundarnas välbefinnande eller framtid i ett hem som är lämplig för hunden. Uppfödningsförhållandena är olämpliga och valparna saknar socialisering, vaccinering, id-märkning och registrering.
En person som bedriver en valpfabrik vill oftast snabbt bli av med valparna innan eventuella sjukdomar dyker upp. Om problem uppstår är det ofta i praktiken omöjligt att spåra upp försäljaren. Lagstiftningen som gäller försäljning av djur måste anpassas till 2020-talet. Köparen måste kunna identifiera försäljaren i all handel med hundar, på samma sätt som en valpköpare kan identifiera en uppfödare som verkar under Kennelklubben.
Enligt en utredning, som Finlands viltcentral lät göra i maj 2018, förhåller sig 66 procent av finländare positivt till jakt, medan andelen finländare som förhåller sig negativt har sjunkit till 10 procent.
Jakt är en hobby ute i naturen där hunden får tillfredsställa sina behov för art- och rastypiskt beteende. Dessa är livsviktiga för hundens välbefinnande. Användning av hund är ofta nödvändigt också i storviltsassistansens (SRVA) uppdrag. Vanligaste SRVA-uppdrag är spårning av hjortdjur, stora rovdjur och vildsvin som skadats vid kollisioner samt bortdrivning av stora rovdjur från tätt bebyggda områden. Jägare, hundförare och jaktföreningar som är med i verksamheten arbetar på frivillig basis.
Stora rovdjur försvårar hundarnas tränings- och provverksamhet ute i naturen. Under de senaste åren har vargarna dödat ca 20–50 hundar per år och skadorna koncentreras till hösten. Förutom jakthundar har vargarna dödat hundar som varit på gårdar. Kennelklubbens mål är att försöka trygga förutsättningarna för användning av jakthundar i terrängen. I samarbete med olika aktörer söker vi lösningar till att förverkliga detta. Kennelklubben är bland annat med i ett omfattande projekt, som inletts av jord- och skogsbruksministeriet och vars mål är att utarbeta en förvaltningsplan för varg. Under projektet och även efter dess slut måste hänsyn tas till förebyggandet av hundskador.
I samarbete med 14 andra djur-, hälso-, funktionshinder- och patientorganisationer är Finska Kennelklubben med i medborgarinitiativet och kampanjen Rajat Räiskeelle, vars mål är att begränsa försäljningen av fyrverkeripjäser. Målet är att minska skador som orsakas av fyrverkerier genom att och inom ramen av en övergångsperiod begränsa användningen av fyrverkerier i klass F2 och F3 endast till professionella yrkesmän som har ett särskilt tillstånd.
I Kennelklubbens allmänna avelsstrategi har fastställts riktlinjer som styr avel. I avelsstrategin har bland annat skrivits att en skygg hund inte bör användas i avel och att en hund bör ha goda nerver, med andra ord borde en hund kunna tåla ljudet från fyrverkerier till en viss grad. Eftersom smället emellertid orsakar uppenbar stress hos en del hundar, skulle begränsandet av fyrverkerianvändningen till professionella yrkesutövare och under tidpunkter som meddelats om på förhand möjliggöra bättre förutsättningar för hundägare att ta hand om sina hundars välbefinnande.
På mindre än en månad samlade initiativet de 50 000 stödförklaringar som krävs för riksdagsbehandling. Initiativet bör behandlas med omsorg under nästa regeringsperiod, och det bör allvarligt övervägas om vi som ett samhälle fortfarande vill acceptera olägenheterna som orsakas av fyrverkerier på samma sätt som förut.
Hunden har många uppgifter som är viktiga för samhället, såväl i rollen av en tjänstehund för myndigheter som en personlig assistanshund för personer i behov av särskilt stöd. En assistanshund är en personlig hjälp för en person med funktionsnedsättning. Assistanshunden kan ha en avgörande roll vid möjliggörandet av ett självständigt liv och stödja det jämlika deltagandet i samhället.
En assistanshund tränas för att svara på en persons individuella behov. Därför tar det flera år att träna en hund och det finns ett konstant behov av dem. I en utredning av Institutet för hälsa och välfärd (THL) presenterades redan år 2014 att assistanshundar borde, liksom ledarhundar, lämnas ut som hjälpmedel för medicinsk rehabilitering. Detta bör förverkligas under den kommande valperioden så att flera kan av hunden få den hjälp de behöver.
Hau-Hau Champion
Agria
Showlink
Koiramme
Prettybit Projects