Finska Kennelklubben har besvarat finansministeriets begäran om utlåtande avseende utkastet till lagen, genom vilket lagen om hundskatt skulle upphävas. Synen i lagpropositionen är att det inte längre finns grunder för att hålla lagen om hundskatt, som har sitt ursprung på 1800-talet, längre i kraft.

Kennelklubben är starkt av samma åsikt. Att beskatta hundägandet kan anses vara oändamålsenligt också då studier visat att hunden medför positiva verkningar för människans hälsa och välbefinnande.

Finansministeriet publicerade i början av februari ett lagutkast, med vilket man skulle upphäva den gällande lagen om hundskatt. Den föreslagna lagändringen motiveras med den föråldrade lagstiftningen och genom att man i alla kommuner i Finland har avstått från indrivningen av hundskatt, bland annat på grund av indrivnings- och administrationskostnader som är orimligt höga i förhållande till intäkterna från hundskatten.

Finska Kennelklubbens styrelseordförande Harri Lehkonen tackar alla som drivit ärendet på lokal nivå samt kenneldistrikt, kommuner och finansministeriet för att avskaffandet av den orättvisa och ineffektiva lagen nu är närmare än nånsin förr.

– Med tanke på kommuninvånarnas och djurägarnas jämställdhet skulle det principmässigt vara ett betydande framsteg om lagen om hundskatt, som numera är enbart ord på pappret, skulle permanent gå i historien. Beaktansvärt är också det att man under de senaste åren har fått vetenskapligt bevis på den positiva effekt hunden har på sin ägares hälsa och välfärd. Man kan på goda grunder anta att dessa verkningar återspeglas även i folkhälsan och samhällsekonomin, menar Lehkonen.

Till exempel en svensk studie som publicerades ifjol och vars material omfattar 3,4 miljoner människor visade att det finns ett samband mellan att äga hund och en nedsatt risk för hjärt- och kärlsjukdomar, i synnerhet för ensamboende. Finska Kennelklubben publicerade å sin sida studier åren 2014 och 2016 , som baserade sig på THL:s Terveys 2000-material samt en frågeenkät med över 9000 svar. Dessa studier visade vilka positiva, även överraskningsvärt omfattande verkningar hunden medför sin ägares hälsa och psykosociala välbefinnande. Hunden minskar känslan av ensamhet i synnerhet hos ogifta, änkor och änklingar, vilket har en allt större betydelse då befolkningen blir allt äldre och andelen ensamboende ökar.

Hundskatten härstammar från en kejserlig förordning från 1800-talet

Med hundskatt betalade man ursprungligen, genom den kejserliga förordningen som gavs år 1894, ersättningar för husdjur som dött av rabies. Enligt lagutkastet ansåg man redan år 1980, året då den nuvarande lagen om hundskatt trädde i kraft, att skatten inte direkt har någon koppling med hundpopulationen. Från och med år 1991 fick kommunerna självständigt besluta att avstå från indrivning av hundskatt, och förra november beslöt Helsingfors och Tammerfors att avstå från skatten som sista kommunerna i Finland. År 2011 drev Finska Kennelklubben, under dåvarande ordförande Helena Sunis ledning, upphävningen av lagen om hundskatt till regeringsprogrammet. Då var tiden emellertid inte ännu mogen för att ärendet skulle framskrida.

– Intäkterna från hundskatten har inte använts för det ändamål man hade ämnat under nästan de 100 åren som Finland har varit ett självständigt land. Indrivning av hundskatt endast för ett fritidsintresse är orättvist. Jämlikhet borde vara en målsättning i alla frågor, säger Finska Kennelklubbens hedersordförande Helena Suni.

Remissen avslutades den 15 mars. Övriga utlåtanden som fanns på finansministeriets webbplats strax innan remisstiden gick ut antingen understödde upphävningen av lagen om hundskatt eller hade inget att anmärka om propositionen.

För ytterligare information:

Harri Lehkonen
Styrelseordförande, Finska Kennelklubben rf
050 329 2188
harri.lehkonen@kennelliitto.fi

6 utlåtanden om upphävning av hundskatten

Finska Kennelklubbens utlåtande (på finska)

Lagutkast: Luonnos laiksi koiraverosta annetun lain kumoamisesta

Läs mera