Antalet hundar som registrerades i Finska Kennelklubben minskade år 2024. Det skedde inga större förändringar i hundrasernas popularitet. Labrador retriever är fortfarande den mest populära hundrasen i Finland.

År 2024 registrerades totalt 40 364 hundar i Kennelklubben, jämfört med 43 813 år 2023. Antalet registreringar minskade med 7,9 procent jämfört med år 2023. 

– Antalet registreringar är nu nere på samma nivå som vid millennieskiftet. Trenden har varit densamma i de övriga nordiska länderna, säger Pirjo Onza, verksamhetsledare för Kennelklubben.

Antalet hundar som registrerats hos Kennelklubben är dock fortfarande mycket högt i Finland sett ur ett internationellt perspektiv.
 

Finlands mest populära hundras är en mångsidig hund

Labrador retriever har sedan 2009 varit den mest populära hundrasen i Finland. Förra året registrerades 2 330 labrador retrievrar. Golden retriever kom på andra plats (1 224) och finsk lapphund på tredje plats (1 063). 

Labrador retrievern har alltid varit en populär familjehund, men rasen lämpar sig mångsidigt för olika aktiviteter och används också som assistent-, tjänste- och räddningshund.

Förra året skedde inga större förändringar i listan över de tio mest populära raserna. De populära hundraserna blir allt mer populära. De fem mest populära raserna nådde över 1 000 hundregistreringar förra året. 

Finska Kennelklubben ansvarar för att ta väl hand om dessa fem inhemska hundraser. Bland de tio mest populära hundraserna finns två inhemska raser, den tredje mest registrerade finsk lapphund och den sjätte mest populära finsk stövare. Finsk spets är den 13:e populäraste rasen, karelsk björnhund den 31:e populäraste rasen och lapsk vallhund den 45:e populäraste rasen. 

Förra året registrerades hundar av sammanlagt 317 hundraser eller raskorsningar i Kennelklubben. För många raser är antalet registreringar mycket få, bara ett fåtal hundar. Mer detaljerad information om registrering av olika hundraser finns i Kennelklubbens avelsdatasystem.

Registreringsstatistiken för 2024 kan fortfarande förändras något i år, bland annat till följd av registreringar av importerade hundar och registeröverföringar.
 

Majoriteten av hundköpare vill skaffa sin hund från en finländsk hunduppfödare

Av de cirka 800 000 hundarna i Finland har över 70 procent av hundbeståndet anmälts till Kennelklubbens rashundsregister eller ID-märkningsregister. Detta är en mycket hög siffra internationellt.

Det visar att man litar på det finländska hunduppfödningsarbetet. Enligt undersökningen Koiran hankintapolku (Hundens anskaffningsväg), som Kennelklubben lät Taloustutkimus utföra år 2021, uppgav majoriteten, dvs. nio av tio som planerade att skaffa en hund, att de ville skaffa en hund av en finländsk rashundsuppfödare. I respondenternas bedömningar framhävdes tillförlitlighet, ansvarsfullhet, säkerhet och inhemskhet som styrkor i den finländska hunduppfödningen. Det ansågs också viktigt att hundarnas hälsouppgifter är tillgängliga och att hundarna har undersökts, liksom att det är lätt att hålla kontakt samt att uppfödarna ger råd och stöd även under en längre tid.
 

Programmen för motverkande av ärftliga defekter och sjukdomar stöder uppfödningen av rashundar

I början av 2025 är totalt 196 hundraser eller raskorsningar med i Kennelklubbens program för motverkande av ärftliga defekter och sjukdomar (PEVISA). I programmet definieras rasspecifikt de defekter och sjukdomar som motverkas bland annat genom hälsoundersökningar av hundar som används för avel samt inavelsbegränsningar för kombinationer som används för avel. 

De vanligaste hälsoundersökningarna är skelettundersökningar, knäundersökningar och ögonundersökningar. Till exempel måste en labrador retrievers höfter, armbågar och ögon undersökas innan den kan användas för avel. Till Kennelklubbens hälsoundersökningar hör också BOAS-testet som mäter problem i övre luftvägarna hos kortnosiga raser, DNA-undersökningar, BAER-hörselundersökning, hjärtundersökningar samt syringomyeliundersökning. 

Vissa raser, såsom schäfer och rottweiler, kräver också godkänd karaktärsbedömning för avel. För så kallade brukshundsraser, som till exempel schäfer, kan ett krav för hundens avelsbruk även vara ett godkänt bruksprov.

– Det är fint att rasorganisationer och -föreningar för olika hundraser blir allt mer medvetna i frågor som rör hundavel och är mycket intresserade av att införa alla de verktyg som kan användas för att förhindra ärftliga defekter och sjukdomar, säger Kaisa Gold, chef för organisationsavdelningen som ansvarar för hundavelsfrågor i Kennelklubben.

En stor del av hälsoundersökningsresultaten för rashundar som registrerats i Kennelklubben är synliga för alla i det öppna avelsdatasystemet. Utöver grundläggande hälsoundersökningar har rasspecifika gentestresultat blivit allt mer synliga i systemet under de senaste åren.
 

Mer information

Kennelklubbens verksamhetsledare
Pirjo Onza
tfn 044 218 4265
pirjo.onza@kennelliitto.fi

Avdelningschef 
Kaisa Gold (ärenden som gäller hundavel)
tfn 050 081 2233
kaisa.gold@kennelliitto.fi

Materialförfrågningar: viestinta@kennelliitto.fi. Foton av de tio mest populära hundraserna finns i Finska Kennelklubbens mediebank.