Ett flerårigt projekt med målsättningen att kartlägga registreringshistorian av finska spetsar har lett till betydande resultat, även betraktat på internationell nivå. Stamtavleuppgifter om Finlands nationalhund i Finska Kennelklubbens avelsdatasystem sträcker sig nu ända tillbaka till 1800-talet.
Finska spetsar har lagts till i Kennelklubbens avelsdatasystem så att datasystemet idag omfattar verifierade stamtavlor för fler än 78 000 finska spetsar. Hundar från 1800-talet och början av 1900-talet har registernumror som föregås av bokstäverna SF.
Officiellt oregistrerade hundar som lagts till i stamtavlorna har antecknats som stamtavlehundar. Såhär omfattande uppgifter, som sträcker sig över 100 år tillbaka i tiden, har veterligen inte samlats någon annanstans i världen. Du kan bekanta dig med uppgifterna i avelsdatasystemet, som du kan besöka här.
Finska spetsen har avlats fram direkt från en naturlig stam, utan korsningar. Rasen har varit en del av det urfinska livet redan före migrationen till nuvarande finska områden. Den har varit till enormt stor hjälp då man skaffat näring och pälsar och har även tjänstgjort som husvakt. Finska spetsen är ett av Finlands fem inhemska raser. Att värna om dessa raser är Finska Kennelklubbens särskilda uppgift.
Om finska spetsens historiska betydelse berättar bland annat dess förekomst i grottmålningar, det finska nationaleposet Kalevala, sagor och olika hantverksföremål.
År 1892 antecknades i Finska Kennelklubbens rasförteckning en "finsk skällande fågelhund", och för denna ras godkändes ett rasmärkesförslag signerat av forstmästare Hugo Richard Sandberg. En förnyad rasbeskrivning godkändes år 1897, och då ändrades också namnet till finsk spets.
Man kan säga att den finska spetsen redan på 1930-talet var en etablerad hundras. Den utsågs till vår nationalhund år 1979. Den finska spetsen utgör ett levande, värdefullt finskt kulturarv med starka kopplingar till Finlands etniska historia. Finska Kennelklubben, Finlands Jägarförbund och Finska Spetsklubben har arbetat tillsammans i syfte att inkludera jakt med finsk spets i Unescos lista över immateriella kulturarv.
Förutom en jakthund är den finska spetsen en utmärkt familjehund och påträffas ibland också i städer. Rasen är relativt frisk. Det årliga registreringsantalet för finsk spets ligger mellan 600 och 700 individer.
I Finland fattade man ett beslut år 2006 som också var internationellt sett historiskt: man ville ta hand om den finska spetsens vitalitet genom att slå rasen samman med den karelsk-finska laikan.
Registreringshistorian av finska spetsar har utretts i Kennelklubbens projekt som gjorts på Finska Spetsklubbens begäran. Arbetet inleddes tack vare entusiastiska insatser av Taisto Collanus, som verkade som valp- och avelskonsult under 1980- och 1990-talet.
Från och med årsskiftet 2016–2017 fortsatte arbetet i Kennelklubbens Koiranet-styrgrupp under ledning av Pertti Korhonen, en vän av finska spets sedan länge. Utöver Collanus och Korhonen har även Mauri Kumpulainen bidragit stort till projektet. Kumpulainen skapade en särskild databas för finska spetsars registreringsuppgifter samt verktyg för att betrakta dessa.
Mera information om de olika skeden vid datainsamlingen samt historiskt betydande uppfödare och hundar finns i den finskspråkiga rapporten som avfattats av projektledaren Pertti Korhonen:
Pertti Korhonen
pertti.korhonen@live.com
tfn 0400 680 395