Finska Kennelklubben godkände egna raskorsningsprojekt för cavalier king charles spaniel och fransk bulldogg

Raskorsningsprojekten har förberetts inom specialklubbarna, och raskorsningsgruppen som fungerar under Kennelklubbens avelsvetenskapliga kommitté har granskat projektförslagen innan de har presenterats för Kennelklubbens styrelse för behandling.

– Presentationerna av korsningsprojekten har förberetts omsorgsfullt. Det är fint att Finska Cavalier King Charles Spanielföreningen r.f. och Suomen Ranskanbulldogit ry har intresserat sig för frågan och är redo att starta dessa projekt, som säkert följs noggrant internationellt och särskilt i Norden, tackar Kirsi Sainio, ordförande för Kennelklubbens avelsvetenskapliga kommitté.

Med raskorsning avses parning av två hundar av olika raser eller raspopulationer, så att avkomman registreras i Kennelklubben inom den ursprungliga rasen. Korsningsprogrammet är i första hand avsett för raser som inte har tillräcklig genetisk variation när det gäller avel kopplad till viktiga egenskaper som påverkar hundens välbefinnande. Även andra grunder som nämns i Kennelklubbens allmänna avelsstrategi kan användas.

Kennelklubben godkänner korsningar av en ras på grundval av en ansökan från en specialklubb. Specialklubben bör tydligt motivera ansökan och i samband med denna lämna in en detaljerad projektplan. För en korsningsansökan krävs ett utlåtande från rasens hemland, men det behöver inte vara positivt. Kennelklubben har gett vägledning om hur man ansöker om ett raskorsningsprojekt och hur man utarbetar en projektplan.

Flera korsningsalternativ för cavalier king charles spaniel

Cavalier king charles spaniel är en populär ras bland sällskapshundar. Rasens huvudsakliga hälsoproblem är klaffel i hjärtat (Mitral Valve Disease, MVD) och syringomyeli (SM), som när de uppstår kan orsaka betydande problem med livskvaliteten och smärta, och kan leda till för tidig död. I Finland har man redan i flera år försökt påverka uppkomsten av dessa sjukdomar genom obligatoriska hjärtundersökningar för avelshundar och magnetundersökningar som rekommenderas av specialklubbens avelskommitté, eftersom man redan länge har känt till att problemen är ärftliga.

Korsningsraserna som valts ut för cavalier är tibetansk terrier, dansk-svensk gårdshund, papillon/phalène, beagle, samt möjligen mellanpudel och japansk spets. Dessa raser anses vara lämpliga korsningsraser gällande beteende och lynne, och är inte kända för att ha liknande eller identiska hälsoproblem som cavalier baserat på dagens kunskap. Rasprofilen kan fortfarande ändras under projektets gång. Omfattningen av parningspartnerns hälsoundersökning kan övervägas från fall till fall.

– Planen är att göra flera korsningskullar och inkluderingen av fler raser ger också fler valmöjligheter när det gäller urvalet av korsningsindivider. I takt med att erfarenheterna ökar kan någon ras tas bort från listan på korsningsraser eller så kan nya raser tillkomma, säger Jaakko Lehessaari, ordförande för Finska Cavalier King Charles Spanielföreningen r.f.

Även i Sverige startar ett korsningsprojekt för cavalier king charles spaniel. Finska Cavalier King Charles Spanielföreningen r.f. samarbetar med den svenska specialklubben. Samarbete är viktigt för att dela erfarenheter.

Fler korsningar av fransk bulldogg kartläggs

– Vi är nöjda med det förberedande bakgrundsarbete som har utförts under drygt två år och att det äntligen bär frukt i form av en godkänd projektplan, samt att vi äntligen konkret kan gå vidare med kombinationerna, säger Toni Saira, ordförande för Suomen Ranskanbulldogit ry.

Franska bulldoggar är också populära sällskapshundar. De huvudsakliga hälsoproblem som för närvarande drabbar rasen är brakycefalt syndrom (BOAS) och ryggproblem. Ryggproblem orsakas framför allt av kotförändringar i ryggen och en extra kopia av tillväxtfaktorn FGF4, det vill säga retrogenen FGF4 (12-FGF4RG), i kromosom 12, som orsakar tidig degeneration och förkalkning av mellankotskivorna. Rasens brakycefala fenotyp beror delvis på en genmutation som anrikats inom en annan ras.

Målet med raskorsningsprojektet är att förbättra rasens hälsotillstånd och att minska överdrivna utseendemässiga drag hos rasen. Planen har utarbetats med hälsa som prioritet, utan att glömma rasens karaktär och användning.

I den godkända raskorsningsplanen för fransk bulldogg är american staffordshire terrier, jack russell terrier, mittelspitz och papillon dess planerade korsningsraser. Kennelklubbens avelsvetenskapliga kommittés arbetsgrupp för raskorsningsfrågor föreslog att dansk-svensk gårdshund och staffordshire bullterrier skulle läggas till i specialklubbens plan. Dessa två nya raser kräver dock fortfarande ytterligare kartläggning av specialklubben när det gäller nödvändiga hälsoundersökningar och begränsningar.

Finland är ett föregångsland inom raskorsning

I Finland har raskorsningar utförts systematiskt sedan 1997, då pinscher och schnauzer, nära släktingar till varandra och raser som ursprungligen var två olika varianter av samma ras, korsades med tillstånd från Kennelklubben. Detta projekt pågår fortfarande.

Raskorsningar har sedan dess utförts bland annat genom att korsa den franska vattenhundrasen barbet med perro de agua español och épagneul de pont-audemer. Någon enstaka korsning har gjorts med terrier brasileiro och dansk-svensk gårdshund. I ett korsningsprojekt med kromfohrländer har flera olika raser använts som parningspartner. Det senaste projektet är ett korsningsprojekt med nederlandse kooikerhondje. Även i denna korsning används flera olika raser.

– Under de senaste åren har man vaknat till liv gällande många raser och de möjligheter som deras raskorsningar erbjuder, och Kennelklubbens avelsvetenskapliga kommitté har fått en jämn ström av nya kontakter, berättar Kirsi Sainio.

Resultaten av korsningsprojekten följs upp i flera år, och endast en del av avkommorna kan väljas för fortsatt avel på grundval av olika bedömningar.  

Det nya raskorsningsregistret gör det möjligt för korsningshundar att delta i nationella hundutställningar som arrangeras av Kennelklubben

I fortsättningen registreras raskorsningsavkommor i Finland i ett raskorsningsregister utanför kennelunionen FCI. Registret utanför FCI möjliggör raskorsningar för raser inom vilka korsningar inte utförs någon annanstans.

Avkomman i den första generationen (F1) av en raskorsning registreras alltid i raskorsningsregistret. I därpå följande generationer kan hundar eller valpar på begäran överföras till Kennelklubbens ER-register. ER-registret är ett specialregister för rashundar som inte uppfyller villkoren för det egentliga rashundsregistret (FI-registret). När hundarna nått tre generationer av hundar som är registrerade i ER-registret, registreras avkomman direkt i FI-registret.

Till en början registreras hundar som fötts efter att registret tagits i bruk i raskorsningsregistret, det vill säga kullar som fötts inom korsningsprojekt med cavalier king charles spaniel och fransk bulldogg registreras i detta register. För andra korsningshundar kan beslut om eventuella överföringar till detta register fattas från fall till fall i ett senare skede.

Avsikten är att hundar i korsningsregistret i fortsättningen skall ha rätt att tävla och delta i utställningar på nationell nivå, inte på internationell nivå. En separat klass för raskorsningshundar kan också övervägas när det gäller rasers specialutställningar. Kennelklubbens utställnings-, prov- och tävlingsregler kommer att ändras så att även korsningshundar har rätt att delta.

 

Mer information:

Ordförande för Kennelklubbens avelsvetenskapliga kommitté
Kirsi Sainio
kirsi.sainio@helsinki.fi
tfn 044 218 4431

Ordförande för Finska Cavalier King Charles Spanielföreningen r.f.
Jaakko Lehessaari
jaakko.lehessaari@cavalieryhdistys.com
tfn 040 538 9376

Ordförande för Suomen Ranskanbulldogit ry
Toni Saira
pj@suomenranskanbulldogit.fi
tfn 0400 377 251