Härstamningen hos saarlos wolfhond och ceskoslovenský vlciak måste verifieras i fortsättningen

Varghybrider har enligt statsrådets förordning om främmande arter redan tidigare räknats som en invasiv främmande art i Finland. Det har varit förbjudet att importera varghybrider sedan ingången av 2016. Varghybrider får inte innehas, födas upp, transporteras, släppas ut på marknaden, förmedlas eller säljas eller på annat sätt överlåtas. En varghybrid som man lagligt har tagit som sällskapsdjur före förbudets ikraftträdande 1.6.2019 får innehas tills djuret dör en naturlig död. Djurets ägare ska emellertid se till att djuret inte förökar sig eller kommer ut i naturen.

Kennelklubbens styrelse beslöt på sitt möte 15.8.2019 att vid registrering av valpkull förutsätts härstamningsundersökning hos två raser, saarloos wolfhond och ceskoslovenský vlciak, som båda har godkänts som hundraser av den internationella hundavelsfederationen FCI och som ursprungligen har skapats genom korsning av hund och varg. Dessutom ska DNA-profiler för hundar som används i avel samt importerade hundar som registreras tillställas Kennelklubben.

Kennelklubben ger närmare direktiv om praktiska åtgärder vid härstamningsundersökningar under hösten.

Korsning av varg och hund främjar inte välbefinnandet hos någondera arten

Enligt förordningen om främmande arter betraktas korsningar av tamhund och varg eller av tamhund och ett annat hunddjur i de fyra första generationerna, samt korsningar av dessa korsningar och annan än tamhund, som invasiva främmande arter.

Definitionen grundar sig på den internationella överenskommelsen om handeln med hotade arter av vilda djur och växter (s.k. CITES-konventionen). Vid tillämpning av konventionen används definitionen av en korsning. Enligt den betraktas avkomman först i den femte generationen som hund vid återkorsning av exempelvis varghybrid och hund. Andelen varg i sådana hundar är i genomsnitt 3,125 %. Har man i korsningen använt en annan hybrid istället för en tamhund, är korsningsavkomman fortfarande en varghybrid enligt definition.

Avsikten med förbuden är att säkerställa vargens genetiska renhet. Varghybrider har tack vare sina genetiska och yttre egenskaper bättre möjligheten än tamhundar att klara sig i naturen, vilket ökar risken för korsningar. Hos varghybridindivider kan även förekomma mindre naturlig skygghet än hos vargar, vilket gör att de lättare söker sig till närheten av bebyggda områden.

Vargar och hundar har utvecklats att leva i sina respektive livsmiljöer och bägge har åtminstone i teori en miljö som bäst motsvarar deras medfödda beteendebehov. Varghybrider kan däremot ha egenskaper som ingetdera föräldradjuret har och som inte är lämpliga för någondera livsmiljön.

Eftersom en varghybrid inte med säkerhet kan identifieras och särskiljas från en varg utifrån sina yttre kännetecken, ska artbestämningen av en misstänkt varghybrid alltid verifieras med hjälp av DNA-prover av individen.

I fotot en hund av rasen ceskoslovenský vlciak (fotograf: Aino Pikkusaari)

För mera information:

Katariina Mäki
Genetisk sakkunnig, Finska Kennelklubben
09 8873 0228
katariina.maki@kennelliitto.fi

Johanna Kuru
Föredragande-sekreterare för uppfödarkommittén, Finska Kennelklubben
09 8873 0294
dna-asiat@kennelliitto.fi
(härstamningsundersökningar och DNA-profiler)