Den nya djurskyddslagstiftningen träder möjligtvis i kraft år 2019. Från hundsportens synvinkel ser Finska Kennelklubben de planerade riktlinjerna i den nya lagstiftningen i huvudsak som goda.
– Vi är nöjda över att lagförslaget äntligen framskrider, konstaterar Kennelklubbens styrelseordförande Harri Lehkonen. Kennelklubben har medverkat aktivt i lagberedningen tillsammans med sina intressentgrupper.
Kennelklubben anser att ID-märkning och registrering av hundar borde göras obligatoriskt genom en författning på lagnivå.
– ID-märkning är viktigt eftersom med den är det lättare att hitta ägaren till ett herrelöst djur. Med ID-märkning kan man också begränsa populationer av sällskapsdjur som bär smittsamma sjukdomar och sprider dessa i sin omgivning. Med ID-märkning av alla sällskapsdjur och med ett ägarregister blir det också lättare att ingripa vid djurskyddsfrågor. Också Suomen Kissaliitto, Finlands Veterinärförbund, SEY Finlands Djurskyddsföreningars förbund och Animalia har framfört att obligatorisk ID-märkning av hundar och katter ska ingå i lagstiftningen.
Kennelklubben har sedan 2009 förutsatt ID-märkning av alla hundar som registreras. Kennelklubben driver Koiranet-webbtjänsten med uppgifter om mer än två miljoner hundar. Avelsdatasystemet som ingår i Koiranet innehåller uppgifter om hälsoundersökningar av hundar som är registrerade i Finland samt uppgifter om t.ex. avlagda mentaltester. Årligen lagras ca 70 000–80 000 nya resultat från hälsoundersökningar i systemet.
I systemet kan man registrera uppgifter om alla hundar, också blandrasiga. Data som samlats i systemet är offentligt och kan studeras på finska, svenska eller engelska. Systemet utvecklas kontinuerligt. För tillfället planeras det att bland annat uppgifter om vaccinationer ska publiceras i systemet.
Kennelklubben och veterinärer kan spara hälsouppgifter i systemet. Också hundägarna kan på ett enkelt sätt spara uppgifter i systemet efter att ha identifierat sig med sina bankkoder. I Omakoira-tjänsten kan hundägaren uppdatera en del av uppgifterna till den egna hunden och bland annat anteckna dödsdatum- och orsak. Hunduppfödaren kan registrera sina valpkullar.
Vi har alla ansvar för välfärden av djur
I lagpropositionen som jord- och skogsbruksministeriet framlade den 7 juni betonas att alla har ansvar över djurens välfärd. – Om man har tagit ett djur ska man också ta hand om det, understryker Lehkonen.
Det har planerats att den nya lagen ska ställa krav på utbildning eller kompetens på dem som håller djur yrkesmässigt eller storskaligt och att de har skyldighet att ge råd och instruktioner i djurhållningsfrågor. Samma krav gäller också hunduppfödaren om hundhållningen uppfyller kriterierna för yrkesmässighet, om detta stiftas noggrannare om med en förordning. Kompetens kan uppnås förutom med utbildning, också via erfarenhet.
– Det finns ganska få uppfödare i Finland med yrkesmässig verksamhet. Största delen av uppfödningsverksamheten drivs i liten skala. Hundarna bor hemma hos uppfödarna och valpkullar tas en eller två gånger om året, ofta även mera sällan än det. Kennelklubben har planerat ett hälsovårdsprogram för uppfödare som ska prövas på i år. Programmet kan vara ett sätt att bevisa sin kompetens som uppfödare, berättar Lehkonen.
Kennelklubbens allmänna avelsstrategi stöder hundarnas välfärd
Avsikten med den nya lagen är att klarlägga kraven som ställs på djuravel samt ge myndigheter bättre befogenheter att ingripa i lagstridig verksamhet. Kennelklubben ser positivt på målsättningen att sträva efter att producera livskraftiga, funktionsdugliga och friska djur. – Dessa riktlinjer har antecknats i vår allmänna avelsstrategi som publicerades år 2012, berättar Lehkonen.
– Vi betonar betydelsen av avelsval för djurens välfärd. Skillnaderna mellan olika hundraser ska tas i beaktande då man tillfredsställer beteendemässiga behov för olika djurarter. Den nuvarande djurskyddslagen tar hänsyn till hunden endast som en homogen djurart. Hundarnas brukssyfte varierar väldigt mycket beroende på ras och det ursprungliga brukssyftet. Olika former av nya hundsporter har skapat hundar också nya brukssyften.
– Vi önskar att åtgärder som berör avel betonas tillräckligt också i djurskyddslagen, säger Lehkonen.
Kennelklubbens ställningstagande till beredningen av den nya djurskyddslagen (på finska) (29.8.2014)
För ytterligare information:
Harri Lehkonen
Kennelklubbens styrelseordförande
harri.lehkonen@kennelliitto.fi
tfn 050 329 2188
AFD, genetisk sakkunnig Katariina Mäki
Finska Kennelklubben
katariina.maki@kennelliitto.fi
tfn 09 88730 228