Att främja rashundens hälsa blir allt viktigare för finländska hundentusiaster

- Kennelklubbens avelsstrategi bygger på antagandet att en sund och oöverdriven struktur och ett balanserat temperament är grundläggande förutsättningar för hundens välbefinnande i vardagen, säger Kaisa Gold, avdelningschef vid Kennelklubbens organisationsavdelning, som ansvarar för avelsfrågor.

Hon är glad över att allt fler rasförbund har fokuserat mycket på utvecklingen av den egna rasen och använder olika verktyg för att nå målen i utvecklingsarbetet. Förutom aktiva hundentusiaster är även vanliga hundägare intresserade av sina hundars hälsa och vill delta i rashundens hälsoarbete.

Så många som 267 hundraser eller rasvarianter har ett rasspecifikt avelsmålprogram, som innehåller information om rasens karaktär och arbetsegenskaper, hälsotillstånd och utseende samt avelsrekommendationer. Sammanlagt 190 raser eller rasvarianter har genom ett program för bekämpning av ärftliga defekter eller sjukdomar ställts krav på bland annat de hälsoundersökningsresultat som hundar som används i avel behöver.

Avel är inte ett svordom, tvärtom

Det pratas ofta om hundavel som något negativt, trots att syftet med avel just är att förbättra egenskaperna hos den kommande generationen. 

- Tidigare har uppfödare inte haft tillräckligt med medel till sitt förfogande för att effektivt förhindra nedärvning av egenskaper som är dåliga för hundens hälsa eller temperament. Det har inte heller funnits tillräckligt med information generellt om hur olika egenskaper ärvs, säger Gold.

Nuförtiden finns det mer information, och särskilt i Finland är rasföreningar och hunduppfödare ivriga att skaffa mer och mer av den. Under de senaste tio åren har Finland gjort stora framsteg när det gäller att främja rashundens hälsa. Det blir allt viktigare att främja hundens hälsa och goda karaktärsdrag. Avel kan användas för att lösa många problem som har uppstått i det förflutna. 

Genforskning utnyttjas på ett allt mångsidigare sätt

I fjol registrerades uppgifter om sammanlagt 65 olika hälsoundersökningar i Kennelklubbens hundregister. De populäraste hälsoundersökningarna var ögonundersökningar, höft-, armbågs- och knäledsundersökningar samt hjärtundersökningar. 

Utöver de vanligaste hälsoundersökningarna registrerade Kennelklubbens hundregister resultat från BOAS-tester där man bedömmer de övre luftvägarna hos kortnosiga hundar, genetiska tester, hörseltester, armbågsinksinkorinkongruens, leverundersökningar, osteokondros i skuldrorna, hjärtauskultations- och ultraljudsundersökningar samt syringomyeliundersökningar. 

Förra året registrerades totalt 49 olika genetiska tester i hundregistret. Användningen av genetiska tester har ökat markant de senaste åren, i takt med att forskare har utvecklat nya, funktionella genetiska tester för flera olika raser. Finländska genetiker har spelat en stor roll i detta.

I fjol registrerades sammanlagt nästan 95 600 hälsoundersökningsresultat i Kennelklubbens hundregister. Antalet minskade något jämfört med året innan, eftersom antalet registreringar av rashundar också har minskat under de senaste åren efter covidårens höjdpunkt.

Vidare information:

Avdelningschef
Kaisa Gold
kaisa.gold@kennelliitto.fi

Foto: IdaPhotos