FCI uppmuntrar sina medlemsländer att främja hälsan hos trubbnosade raser

I FCI:s meddelande konstateras att det bästa sättet att förbättra hälsan hos trubbnosade raser är att noga utforska populationerna i berörda raser. Att förbjuda trubbnosade hundraser på grund av orsaker som anknyter till hälsa kan i värsta fall förvärra problemet. Då riskerar man att allt fler hundar produceras utanför den organiserade uppfödningsverksamheten som omfattas av FCI. Då efterfrågan av hundar påverkar utbudet riskerar man att uppfödningen av trubbnosade hundar går över till den så kallade gråa zonen, varvid uppfödningen av dessa hundar inte övervakas av någon, hundarna registreras inte och de genomgår inga hälsoundersökningar.

Enligt meddelandet är avsikten med samarbetet som nu har offentliggjorts att skapa riktlinjer för nationella kennelorganisationer i syfte att främja hälsan hos trubbnosade raser. Avsikten är att följa upp resultaten från hälsoprogrammen efter fem respektive tio år, att bedöma vilken effekt hälsoprogrammen har haft och besluta om eventuella övriga strategier.

I Finland har man redan agerat

Nordiska länder har aktivt bidragit till att främja hälsan hos trubbnosade raser. Nordisk Kennelunion NKU presenterade i sin rapport, publicerad år 2017, flera åtgärder som kunde förbättra hälsan avseende BOAS hos trubbnosade hundraser.

Mycket forskning kring hälsan hos trubbnosade raser har bedrivits i Finland. I samarbete med Helsingfors universitet och föreningar som representerar trubbnosade hundraser har Finska Kennelklubben utvecklat ett gångtest, som togs i bruk år 2017. Förutom att mäta hundens belastningstolerans ingår även en klinisk bedömning av BOAS, som utvecklats utifrån mallen som introducerats av Cambridge universitet. Testet hjälper att skilja hundar som andas bra från hundar som andas dåligt. I det finska gångtestet ska hunden gå en strecka på en kilometer i högst 12 minuter. Temperaturen i testutrymmet ligger mellan 15 och 25 grader. Testet övervakas av en veterinär, som även bedömer graden av stenos av hundens näsborrar samt ljudet som hörs från övre luftvägarna. Veterinären säkerställer också att hundens kroppstemperatur inte stiger alltför högt och att hunden återhämtar sig från testet inom den angivna tidsramen.

Kennelklubben har dessutom tagit i bruk en blankett, som veterinärer kan använda för att med ägarens tillstånd anmäla till Kennelklubben hundar som genomgått operation av luftvägarna. Dessa hundar överförs till Ej för avel-registret.

- Det är fint att man vill främja hälsan hos trubbnosade raser på global nivå, säger Finska Kennelklubbens veterinär Liisa Lilja-Maula.

Lilja-Maula bedriver även klinisk forskning, finansierad av Finlands Akademi, om luftvägssyndromen hos trubbnosade raser. Hon är glad att finska hunduppfödare och -ägare har varit aktiva med att ta i bruk gångtestet för trubbnosade hundraser.

- I framtiden får vi förhoppningsvis motsvarande testdata om trubbnosade hundar från så många länder som möjligt och som kan utnyttjas av uppfödare.

För mera information
Veterinär, VMD Liisa Lilja-Maula
liisa.lilja-maula@kennelliitto.fi
tfn 09 8873 0224

Arbetsgruppen för brakycefala hundraser, NKU, rapport publicerad 5.2.2017