Kennelklubben övervakar uppfödarnas verksamhet och ingriper i missförhållanden inom ramen för sina stadgar

Finsk hunduppfödning har traditionellt varit uppfödningsverksamhet som drivs i liten skala i det egna hemmet, oftast föds enbart några valpkullar årligen. Finska Kennelklubbens uppfödarförbindelse förpliktar till att föda upp friska hundar med god mentalitet. Allt som allt har nästan 24 500 uppfödare undertecknat uppfödarförbindelsen, av dem är ca 13 000 aktiva hunduppfödare. Under de senaste fem åren har knappa 5 200 uppfödare fött upp bara en valpkull.

Misstankar om verksamhet som bryter mot Kennelklubbens stadgar, som t.ex. försummelse av skötseln av hundar, behandlas av Kennelklubbens disciplinnämnd. Tingsrätter kan inte automatiskt meddela om beslut till Kennelklubben på grund av datasekretess.

Kennelklubben får kännedom om djurskyddsfall i huvudsak genom mediaövervakning, kennelkonsulter eller anmälningar som gjorts av medlemmar. I dessa fall kan Kennelklubben, utifrån gärningsmannens namn eller åtminstone ort, be om att få det enskilda avgörandet från tingsrätten. Under åren 1990–2016 har Kennelklubbens disciplinnämnd behandlat 74 regelbrott som grundar sig på djurskyddsbrott eller -förseelse. Ifjol behandlades 9 motsvarande fall.

Kennelklubben har redan länge hållit den uppfödare djurskyddsrådgivaren för SEY Finlands Djurskyddsföreningars förbund lyfte fram till allmän kännedom förra helgen under uppsikt och har rapporterat uppfödarens verksamhet till myndigheter. Ärenden som berör uppfödarens tidigare verksamhet har behandlats av Kennelklubben enligt stadgarna. Beslutet som gjordes av Kennelklubbens disciplinnämnd har publicerats i tidskriften Koiramme – Våra hundars nummer 4/18.

– Ett djurskyddsfall är ett fall för mycket, och detta fall i synnerhet är ytterst sorgligt. Fallet kommer att behandlas av Kennelklubben ännu en gång. Majoriteten av alla uppfödare är väldigt ansvarsfulla och Kennelklubbens stöder uppfödningsverksamhet på många olika sätt, säger Finska Kennelklubbens vice styrelseordförande och ordförande för uppfödarkommittén Tuula Laitinen.

Lagen bör förbättra förutsättningarna för myndighetsövervakning

Kennelklubben strävar efter att förebygga problem rörande hunduppfödning genom sina stadgar, utbildning av uppfödare och kennelrådgivning. Förutom uppfödarkurser prövas för närvarande ett hälsovårdsprogram för hundar på olika håll i Finland. Syftet med programmet är att förbättra hundarnas välbefinnande i anslutning till förhållandena genom att ge ut information. Certifiering beviljas för en kennel som uppfyller vissa kriterier som krävs i programmet. Detta medför trygghet för valpköparen vid val av uppfödare. 

Kennelkonsulter är Kennelklubbens förtroendevalda som har i uppgift att ge råd till och stöda uppfödare. För närvarande finns det över 40 kennelkonsulter runtom i Finland. Om en anmälan om en hunduppfödare görs hos Kennelklubben, kommer kennelkonsulten överens om ett besök med respektive uppfödare.

– Varken Kennelklubben eller kennelkonsulten har myndighetsbefogenheter och därför rapporteras alla försummelser av hundars välbefinnande vi får kännedom om till djurskyddsmyndigheter. Det är viktigt att myndigheter ingriper omedelbart i dessa fall för att göra slut på verksamheten, understryker Laitinen.

I sitt utlåtande om propositionen till lag om djurvälfärd (på finska) har Kennelklubben tagit ställning till myndigheternas förutsättningar att ingripa i dålig behandling av hundar och anser att övervakning av djurhållningsförbud inte förverkligas i tillräcklig omfattning. Kennelklubben är också oroad över försäljningen av hundar på olika webbplatser eftersom det är svårt att reda ut dessa hundars ursprung och i hurdana förhållanden de har växt upp. Den nya lagen om djurvälfärd bör därför erbjuda övervakande myndigheter i landskap bättre verktyg och tillräckliga resurser.

För ytterligare information:

Tuula Laitinen
vice styrelseordförande, ordförande för uppfödarkommittén, Finska Kennelklubben
tuula.laitinen@kennelliitto.fi
050 430 3229