Uppdaterade direktiv om raskorsningar gäller från början av 2020

Enligt de nya direktiven antecknas hundar i den första korsningsgenerationen, dvs. F1-generationen, i Kennelklubbens EJ-register, alltså Ej för avel-registret. Önskar man använda hundarna i avel kan dessa överföras till ER-registret efter prövning. ER-registret är Kennelklubbens stamboksregister för rashundar, vars stamtavlor inte uppfyller kraven för FI-registrering; med andra ord är EJ-registret till för rashundar, som inte har stamtavlor med föräldrar och förfäder av samma ras i tre generationer, registrerade i register som är erkända av den internationella kennelunionen FCI.

- Målsättningen är att vi får bättre kontroll över raskorsningar, säger Kirsi Sainio, ordförande för Kennelklubbens avelsvetenskapliga kommitté.

För kontroll över raspopulationen är det bättre om bara en del av korsningsavkommorna går i avel.

- Tanken är inte att andelen av den hundpopulation som korsas in i rasen utgör en alltför stor del av rasens hela population.  Av samma skäl kan avelsbruket av korsningsavkommorna vid behov begränsas också i den andra och tredje generationen.

Raskorsningar bör vara genomtänkta och följas upp

Korsningsprogram är i första hand avsedda för raser som inte uppvisar tillräcklig genetisk variation för avel på sådana väsentliga egenskaper, som inverkar på hundens hälsa. Direktiven om raskorsningar stöder planeringen av raskorsningar och genomförandet av dem, bland annat vad gäller valet av den andra rasen och individerna i kombinationen.

För uppfödare innebär raskorsningen ett lång, väldigt planmässigt engagemang i utvecklingen av rasen i flera generationers tid. Både uppfödare och specialklubben ska noga följa upp vilka goda och dåliga egenskaper raskorsningen eventuellt medför rasen.

Tillstånd för raskorsning ansöks skriftligt hos Kennelklubben. Tänker man göra flera raskorsningar i första generationen, ska rasföreningen utarbeta en projektplan för raskorsningsprogrammet. Om specialklubben är med i projektet, behövs ett beslut om projektet av specialklubbens generalförsamling. Innan tillstånd beviljas behövs dessutom ett utlåtande från rasens hemland.

Raskorsningsprojekt bör uppföljas noga. Kennelklubben rekommenderar att avkommor och deras föräldrar följs upp under hela deras livstid. Den första uppföljningsrapporten tillställs Kennelklubben när korsningskullen fyller två år. Kennelklubben kallar valparna till avelsgranskning när de har fyllt fem år. Samtidigt ger uppfödaren eller rasföreningen en rapport om valparnas hälsosituation. Dödsorsaker- och datum registreras till Kennelklubbens avelsdatasystem.

För mera information:

Ordförande för avelsvetenskapliga kommittén
Kirsi Sainio
kirsi.sainio@helsinki.fi
tfn 044 218 4431

Läs mera om raskorsningar här.