Labrador retriever är Finlands populäraste hundras

Finlands populäraste hundras är labrador retriever. Antalet registreringar i rasen ökade ytterligare under år 2019. Allt som allt registrerade Finska Kennelklubben i fjol 45 111 hundar.

Labrador retriever försätter ständigt öka i popularitet och slår sina tidigare rekord år efter år. År 2010 klev rasen till första plats på listan av de populäraste hundraserna och har stått på sig sedan dess. År 2019 registrerade Finska Kennelklubben 2307 labrador retrievers. Antalet ökade från året innan med 112 hundar.

- Labradoren är överallt en av de allra populäraste hundraserna. Labradorer är av lämplig storlek, har ett trevligt temperament och är relativt lättskötta, konstaterar Finska Kennelklubbens styrelseordförande Harri Lehkonen om rasens popularitet.

Jämthunden, som fanns på tredje plats året innan, kilade nu in på andra plats med 1424 registrerade hundar. På tredje plats kom schäfer med 1259 registreringar.

Också i övrigt håller bekanta raser sitt grepp bland de tio största raserna. Inga nya raser har kommit med på listan från året innan, men placeringarna varierar. Golden retriever klättrade från femte plats till fjärde, och shetland sheepdog klättrade från sjunde plats till sjätte.

Finska lapphunden fick backa mest på topp-tio-listan, då registreringsantalet minskade med 240 hundar i fjol. Året innan kom den på andra plats, men återfinns nu på plats fem. Majoriteten av våra fem inhemska hundraser ryms bland de tio populäraste. Utöver finska lapphunden finns finska stövaren med på listan på sjunde plats (1046 registreringar) och karelska björnhunden på tionde plats (758 registreringar). Övriga inhemska raser finns lägre nere på listan: vår nationalras finsk spets är på plats 12 (660), och lapska vallhunden på plats 45 (278).

- Största anledningen till bekymmer i topp-tian är stövaren. Under en tid på tio år har dess popularitet minskat med hälften och under de 30 senaste åren med tre fjärdedelar, säger Lehkonen.

Samma rasgrupper kvar i spetsen

Hundraser är indelade i tio olika rasgrupper enligt användningsområde och egenskaper. Den populäraste gruppen i fjol var spetsar och hundar av urhundstyp med totalt 9850 registrerade hundar. Den andra största rasgruppen var sällskapshundar med 6939 registreringar. De två största grupperna var samma som år 2018, även om antalet registreringar sjönk något i båda grupperna. Den tredje största gruppen var stötande hundar, apporterande hundar och vattenhundar med 6411 registreringar. Den minsta rasgruppen var vinthundar med 736 registreringar.

I fjol registrerades totalt 45 111 hundar. Antalet har minskat från år 2018 då antalet registrerade hundar var 45 704.

Registrering och id-märkning av hundar är viktigt då det möjliggör identifieringen av enskild hund, vars uppgifter kan anslutas till dess ägares uppgifter. Springer hunden bort kan en id-märkt och registrerad hund i bästa fall hitta hem tillbaka genast efter att den har upphittats.

Registrering bidrar även till motarbetandet av djursjukdomar, övervakning av djurs välbefinnande och ingripande i problemfall. Det är även ett sätt att förhindra valpfabriker, eftersom registrering möjliggör att antalet valpkullar som tas på en tik följs upp. Registrering möjliggör också övervakningen av ansvarsfull avel som sker i enlighet med Kennelklubbens allmänna avelsstrategi, eftersom hälso-, prov- och utställningsresultat som uppnåtts av registrerade avelshundar kan verifieras i avelsdatasystemet.