Lagen om djurs välbefinnande till riksdagsbehandling

Regeringens proposition med förslag till lag om djurvälfärd, som ersätter djurskyddslagen, publicerades för knappt två veckor sedan och har överlämnats till riksdagsbehandling. I propositionen har beaktats flera av de kommentarer som framförts i Finska Kennelklubbens utlåtande, till exempel avseende arttypiskt beteende, avel och yrkesmässig hållande av djur. En avsevärd förbättring är planen om att separat stifta om registrering och id-märkning av djur i en lag om identifiering av djur.

Till propositionen med förslag till lag om djurvälfärd har sedan remissrundan förra vintern gjorts flera ändringar och preciseringar, men i propositionen finns fortfarande också brister och tolkningsfrågor. I den 268 sidor långa propositionen finns dessutom tiotals förbehåll beträffande förordningar. Beredningen av avelsförordningen inleds inom kort av jord- och skogsbruksministeriet.

Positivt för hundars välbefinnande är i synnerhet det att Finska Kennelklubbens förslag om lagstadgad id-märkning och registrering av alla hundar togs i beaktande under remissrundan. Jord- och skogsbruksministeriet berättade redan i augusti att avsikten är att stifta en lag om identifiering av djur.

– Det är fint att vårt långvariga strategiska mål nu håller på att bli verklighet. Id-märkning och registrering av alla hundar medför ökad trygghet såväl för människor som för djur, eftersom de hjälper oss att tygla ohederlig uppfödning av valpar samt övervaka djurhållningsförbud och osaklig handel av hundar. Dessutom stöder id-märkning och registrering utredningen av sjukdomssituationer och förebyggandet av sjukdomar, underlättar uppsökandet av problemfall samt bidrar till att upphittade hundar hittar tillbaka till sina ägare, konstaterar Finska Kennelklubbens styrelseordförande Harri Lehkonen.

Kennelklubbens kommentarer om allmänna krav för behandling av djur har likaså beaktats i propositionen. I vårt utlåtande (på finska) berömde vi att propositionen lyfter fram behandling av djur som är lugnt och tar fasta på det arttypiska beteendet. Vårt förslag om att samma ska tillämpas vid träning av hund har inkluderats i de detaljerade motiveringarna. Enligt propositionen ska djur behandlas med respekt. Behandling och dressyr som är hårdhänt eller åsamkar onödig smärta och lidande är förbjudet.

Ikraftträdandet bunden med landskapsreformen – framskjuts till 2021

Propositionen med förslag till lag om djurvälfärd utgör en väldigt omfattande helhet som det lönar sig för alla hundägare och i synnerhet aktörer i hundsportföreningar att ta del av.

Positiva ändringar är t.ex. förbjudet av hundars tagghalsband och -selen samt elhalsband och andra anordningar som fästs på djuret och som ger djuret elchocker. Ytterligare föreslås att smärtlindring i samband med smärtsamma ingrepp ska bli obligatoriskt.

Enligt förslaget ska däggdjur ha kontinuerlig tillgång till ofruset vatten på den permanenta djurhållningsplatsen, detta framställdes också i Kennelklubbens utlåtande. Undantag till detta kan göras t.ex. pga. exceptionellt svåra väderförhållanden.

En tydlig brist är att egenvärdet av djur fortfarande inte kommer att tas upp i paragraferna, även om det har nämnts i motiveringarna. Inte heller ska djurskyddsombudsmannens tjänst återinsättas.

Ikraftträdandet av lagen om djurs välbefinnande är bunden med landskapsreformen. Reformen skulle överföra ansvaret av bl.a. upphittade djur, djurskyddsövervakning och veterinärtjänster från regionförvaltningsverk och kommuner till landskap. Förvaringstiden av upphittade djur ska förkortas från 15 till 10 dagar. Kennelklubben är också bekymrad över huruvida det kommer att finnas ett omfattande nätverk av jourveterinärer i Finland efter landskapsreformen. Förutom de nya verktygen bör också tillräckligt resurser finnas för övervakning av djurs välbefinnande.

Avsikten är att lagen ska träda i kraft från och med år 2021. Finska Kennelklubben försätter att inverka på lagen genom att träffa riksdagsledamöter samt genom samarbete med andra organisationer.

Läs mera